Bedas grundtankar

Beda Hallbergs gymnasium

stabilitet, delaktighet, kontinuitet, begriplighet och varaktighet
för såväl elever som personal

Föreliggande text utgör en grund kring lärmiljö, organisation och tjänster på Beda Hallbergs gymnasium.

Delaktighet. Vårt arbetssätt bygger på en hög grad av delaktighet från både personal och elever. Det är en motivationshöjande faktor plus att det ger en hälsofrämjande och stressmotverkande effekt att kunna påverka sin arbetssituation

Nya arbetssätt. Vi vill möjliggöra utveckling av nya arbetssätt och metoder. Stor vikt kommer att läggas vid att ständigt utvärdera det vi gör och vara öppna för att förändra utifrån behov. För detta krävs ett mycket nära samarbete mellan all personal på skolan. Ett individanpassat arbetssätt krävs för att kunna möta och stärka varje elev där den är. Metodutveckling blir då A & O, där vi arbetar för att ta del av nya forskningsresultat på området.

KASAM – känsla av sammanhang. Vi kommer att lägga fokus på att såväl elever som personal ska se helhet, sammanhang och tydlig struktur i allt de gör. Många elever som har ett eller flera studieavbrott bakom sig befinner sig i ett tillstånd av brist på känsla av sammanhang, KASAM. Varken den psykiska och/eller sociala ohälsan eller motgångarna är begripliga, hanterbara eller meningsfulla. För de som saknar framtidstro blir det inte meningsfullt att bry sig om hur det går i skolan. För att kunna bygga den tillit, trygghet och KASAM som krävs är kontinuitet och stabilitet i personalgruppen absolut nödvändig. Ett annorlunda tänk kring pedagogers, SYV och elevhälsans uppdrag blir då också centralt. Det för att kunna möjliggöra de insatser som krävs för att eleven ska våga känna tillit till att det vi gör kommer att göra skillnad, att ge en känsla av sammanhang. För personalen innebär det en möjlighet bygga relation med elever utifrån ett helhetsperspektiv, vilket kan utveckla nya pedagogiska förmågor.

Ytterligare medel för att skapa sammanhang blir arbetet med ledmotiv och teman i utbildningen. Dagarna blir sammanhållna utan håltimmar med gemensam uppstart och avslut. Genom en tydlig struktur på dagen utan traditionellt schema med korsande lärandeprocesser skapas bättre förutsättningar för helhet, sammanhang och ”röd tråd”.

Relation. Relationen till varandra och till eleverna ser vi som mycket central för ett framgångsrikt arbete. Det handlar om att våga och orka stå upp, stå ut och stå kvar. Det är i relationer till andra människor och i samspelet och kontakten med varandra som vi utvecklas, får en identitet och blir till som människor. Relationer till andra människor är ett av våra allra mest grundläggande behov. Eftersom vi är så beroende av relationer, är det också i relationer som vi kan skadas. Det är också i relationer som vi kan läkas igen. För att reparera skador som uppkommit i relationer, behövs nya, annorlunda relationer. Den mest fundamentala förmågan hos professionella hjälpare är förmågan att skapa goda, trygga och varaktiga relationer. (Fritt tolkat ur BRIS rapport 2012 Se hela mig)

Flexibilitet. Att ta emot elever direkt från år nio och elever som tidigare avbrutit studier kräver en stor flexibilitet både vad det gäller arbetssätt och nyttjande av personal. Vi ska tillgodose både dem som vill läsa ett enstaka ämne respektive alla ämnen och dem som vill läsa i hög takt respektive låg takt. Det möjliggör en stor variation i lärarutövandet och stimulerar till alternativa pedagogiska grepp. Undervisningen utgår alltid från den enskilde elevens individuella behov och målen blir därför också individuella. Ett mål kan vara allt från ett slutbetyg till att återfå lusten till lärande för att sedan fortsätta på Komvux.

Tydliga gränser mellan arbete och fritid och en jämnare arbetsbelastning för såväl elever som för pedagoger. Vi vill på det sättet minska stress och bidra till ett sundare arbetsklimat. I stället för att ha traditionella läxor tänker vi oss integrerade arbetspass med lärarhandledning. På så vis skapar vi bättre förutsättningar för eleverna att klara skoluppgifterna samtidigt som vi minskar risken för stress, dåligt samvete o.s.v. Alla elever har inte heller samma förutsättningar att klara läxor på hemmaplan. Stöd från föräldrar och omgivning, studietradition, möjlighet till studiero o.dyl. kan variera mycket.
Vi ser också att långa lov är svårt för elever med låg motivation beroende på psykisk eller social ohälsa. De är i högre grad än andra beroende av kontinuitet, varaktighet och tillgänglighet. Att korta ner den tid då skolan är helt stängd gynnar eleverna och gör även arbetsåret mer flexibelt för personalen.

Frida Fogelmark, utvecklingsledare GV
Cecilia Tengelin Danielsson, utvecklingsledare GV